Andreas är ute och partajar med jobbet...så ikväll myser jag ensam i soffan   

Efter jobbet köpte jag med mig hem en smaskig kycklingsallad som jag åt till middag, medan jag kollade på senaste avsnittet avThe vampire diaries...lovely!

Efter det myste jag ner mig i ett varmt bad, och resten av kvällen ska nu spenderas i soffan...härligt!

Jag börjar med att kolla på Idol, sen blir det nog några serier   

Det har varit en stressig dag på jobbet, så det ska bli skönt att slappa ikväll.

Imorgon och på söndag ska jag och Andreas ha myshelg. Vi har varit ute på vift jätte många helger på rad nu, så jag tyckte att det var dax för oss att få vara ensam med varann, så vi får rå om varann en smula.   Får hoppas att han inte är allt för bakis, så han sover bort hela dagen imorgon bara   

Vad har hänt annars då....

Jag har hållt i köks-familykvällen på ikea två gånger. Första gången var inte en rolig upplevelse alls. Jag vart så otroligt nervös. Hua!

Min chef Kicki frågade om jag kunde tänka mig hålla i dessa kvällar, för hon trodde att jag skulle passa för det. Jag tog på mig utmaningen.

Kicki och Annie var med under föredraget.

Jag fick en sån grym prestationsångest! Jag ville ju så gärna att Kicki skulle tycka att jag gjorde ett bra jobb. Mitt största misstag var att jag började analysera mig själv under föredraget. Jag började tvivla på att jag sa dom rätta sakerna, och att jag pratade alldeles för lite om visa delar. Tänkte att mina kollegor som har haft dessa kvällar före mig, var säkert mycket bättre än mig. Det hela gjorde att jag blev mer och mer och MER nervös. Till slut hade jag riktig panik! Jag tyckte att jag svamlade och tyckte att jag inte hittade orden. Jag började skämmas över hur dålig jag var. Jag tyckte att rösten darrade så in i h-vete, och det kändes som jag var knallröd i ansiktet. Vid ett tillfälle tappade jag ett ord, och jag själv tyckte det kändes som tystaden pågick i flera minuter (tydligen var det inte så dock). Jag ville skrika till Kicki "JAG KLARAR INTE DET HÄR!!", sen bara springa ut ur rummet. Jag är proffsig nog att fatta att så kan man inte göra, så jag fortsatte. Jag slutförde föredraget under plåga. Paniken rusade runt i kroppen.

Direkt efteråt så sa både Kicki och Annie att dom tyckte att jag hade varit jätte bra! Jag fattade ingenting. Var dom på samma familykväll som mig? Hur kunde dom tycka att det jag precis gjorde var bra?

Jag pratade länge med Annie efteråt, och hon försökte verkligen banka i mig att jag hade varit bra. Hon sa att jag hade haft en bra röst när jag pratade, och att man hörde att jag visste vad jag pratade om, att jag lät kunnig. Det var otroligt skönt att höra, trots mina egna tvivel. Kicki sa också att jag hade varit jätte bra, och att flera gånger under föredraget hade jag tagit upp bra saker, som hon själv aldrig hade tänkt på att ta upp. Det kändes så skönt att höra, jag ville ju att Kicki skulle tycka att jag var bra! Det svåra var att ta till sig det dock. Panikkänslan satt kvar i kroppen resten av kvällen, och på natten låg jag och ältade det hela om och om igen. Usch och fy! Va hade jag sagt, och vad borde jag ha sagt.....

Jag ältade det i några dagar efteråt faktiskt. Den panikkänslan som jag hade under den kvällen är den värsta känslan jag har haft på väldigt länge, så det var svårt att släppa!   

Den här veckan var det dax för en ny familykväll, så Kicki frågade om jag kunde tänka mig att ta hand om den igen. Jag kände mig väldigt kluven eftersom jag hade sån jobbig upplevelse förra gången. Jag bestämde mig för att köra igen iallafall. "Upp på hästen så fort som möjligt". 

Den här gången gick det mycket bättre dock!    Jag vart lite nervös, men inte ens i närheten som förra gången! Skööönt! Den här gången visste jag ju att Kicki tyckte att det jag gjorde var bra. Det gjorde att jag kände mig inte lika "bedömd" den här gången. Prestationsångesten rusade inte runt i kroppen på samma sätt.

Jag känner fortfarande att jag kan fila på framträdandet, men det är väl bara hälsosamt att man vill bli bättre och utvecklas.   

Annat som är på gång på jobbet....

Jag har tagit på mig ett vikariat v.45-51 Jag ska jobba Ola´s tider medan han är i projektet som ska bygga om våran köksavdelning.

Ola har ett kombikontrakt mellan kök och VPF (VPF = Varupåfyllnad). Det här betyder att jag kommer börja kl.05.00 ca 3 dagar i veckan. Jag kommer alltså kliva upp kl.04 på natten!   

Ni kan förstå att jag oroar mig en smula! Hur ska detta gå??!

Jag har ju i vissa perioder sömnsvårigheter, så jag vet inte hur det här kommer funka. Jag har sagt att jag ska prova iallafall. Den som lever får se   

Det kanske kommer gå bra, det vet jag ju inte förrän jag har provat.

Jag får veta i helgen om jag kommer börja med 5-tiderna direkt nu på måndag eller om det skjuts fram till nästa vecka. Oj Oj Oj!   

Nu ska jag fortsätta tv-kvällen. Ha en mysig helg till er alla!