På min sista jobbdag innan jag skulle gå på semester, fick jag ett jobbigt samtal från min syster. Hon hade lämnat ett meddelande eftersom jag inte kan svara när jag jobbar. Hon sa med gråten i halsen att det hade blivit komplikationer med mormor på sjukhuset, så nu satt hela familjen på en akutavdelning och vakade över henne, och att det såg verkligen inte bra ut för mormor. Hon berättade vilken avdelning det var, och att dom fick inte ha telefonerna på, så jag kunde inte få tag i dom, men att jag kunde åka dit. Hon nämnde igen att mormor var jätte dålig, och att hon kommer troligtvis inte överleva denna dag.

Jag blev jätte ledsen, och kände att jag måste åka till sjukhuset direkt! Jag gick ut till mina arbetskamrater och förklarade situationen, och dom sa att självklart ska du åka. Så jag ringde till varuhusjouren och sa att ni måste fixa personal till kök, för att jag måste åka till sjukhuset. Roy som hade jouren hörde att jag grät, och sa att det fixar vi såklart, åk du! På vägen in till omklädningsrummet vart jag stoppad av kunder flera gånger, och det var så otroligt jobbigt! Tårarna rann ju, men jag försökte skärpa mig och svara kunderna iallafall. Inombords hade jag panik, och ville bara ta mig genom folkmassan så fort som möjligt för att åka till mormor!

På väg till sjukhuset ringde jag Andreas (som jobbar med datorerna på sjukhuset) för att få veta hur man skulle gå för att komma till avdelningen som mormor låg på. Han sa att han skulle möta mig, och det kändes så skönt. Jag behövde hans stöd då!

När jag kommer in på mormors rum så sitter alla där runt mormor och gråter. Mormor ligger i sängen, och har en stor mask över ansiktet, och hon är kopplad till en maskin som hjälper henne andas. Det var så hemskt att se! Jag hade varit på sjukhuset och hälsat på henne några dagar innan, och då var hon vid gott mod, skrattade och skämtade. Det vart en chock att se henne med masken över ansiktet =(

Mormor överlevde den dagen. Hon vaknade upp dagen efter, och hon kunde faktiskt andas själv. Hon var fortfarande väldigt dålig dock. Hon levde drygt 1 vecka till efter det.

I söndagsmorgon tog hon sina sista andetag, och sedan somnade hon in.

Det är väldigt ledsamt att man aldrig kommer kunna träffa mormor igen, men det är skönt att veta att hon slipper lida nu. Hon har det bättre hos änglarna.

Mamma och min syster som hade vakat över henne dygnet runt sista två dagarna, sa att det hade varit väldigt fint när hon somnade in. Det känns bra att veta.

Jag träffade henne sist i fredags, då låg hon och sov hela tiden. Hon var väldigt dålig. Innan jag skulle åka satt jag bredvid henne, och smekte hennes hand. Jag pratade med henne inne i mitt huvud. Försökte skicka goda tankar, och säga att det var okej om hon somnade in, att hon skulle få det bättre hon änglarna. Sa att jag kommer sakna dig mormor, men att jag inte ville att hon skulle behöva lida längre. Bara för någon är döende, så tror man helt plötsligt att man kan konsten med telepati....

Vila i frid söta mormor Maja   

Mormor är den första i min familj som jag förlorar. Det blir min första begravning för en familjemedlem som jag går på. Det ser jag verkligen inte fram emot. Den dagen kommer kännas så slutgiltig. Usch och fy! =(

 

Annsofie

24 augusti 2010 12:56

Usch va hemskt! Lider värkligen med dig! Jag har bara förlorat min morfar & det var några år sen men jag kan fortfarande inte lyssna på orgelmusik utan att bli tårögd! En begravning är något väldigt sorgligt men samtidigt något väldigt fint! Under själva ceremonin är alla väldigt ledsna men så fort man går ut ur kyrkan går det på nått vis över & alla blir lite gladare. Precis som om man har fått gjort ett avslut! Det är en knepig känsla! Tror tom mamma, pappa och jag for ut till Birsta efteråt! Allt kommer gå bra och mina tankar finns hos dig... vet hur jobbigt det kan vara! *kramar*

http://annso.bloggplatsen.se

 

Linda

24 augusti 2010 13:16

Tack för stödet, det värmer! Kram

http://www.linda76.bloggagratis.se

 

jenny

24 augusti 2010 15:58

Kramar om

http://jennylind76.bloggagratis.se

 

anna unga

24 augusti 2010 18:42

sänder en tanke,,men var glad att du har förskonats från dödsfall så länge..hoppas att allt går bra i samband med begravningen..kram

http://annaunga.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha...nu är jag tillbaka på jobbet efter ca 1 års ledighet, och det med blandade känslor. Det är roligt att träffa alla arbetskamrater igen! Det är skönt att sitta och äta lunch i lugn och ro, utan att behöva kasta i sig lunchen eller behöva ro...

Jag har målat och bytt knoppar på ett gammalt skåp efter farmor och farfar, och resultatet vart riktigt bra      Jag hann ta bort 3 av knopparna innan jag kom på att jag skulle knäppa ett före kort dock...   FÖRE: EFTER:           ...

              Söta kompisar dom där två      Själv känner jag att jag skulle behöva be om ursäkt till mina egna kompisar, för att jag inte varit särskillt närvarande på sista tiden. Jag ringer nästan aldrig till någon. Jag ringde inte e...

Nu har vi flyttat ner Andreas alla datagrejer så att lill-stumpa-stumpa äntligen skulle få sitt lekrum.   Det vart jätte mysigt, och vi är där inne ofta      Till myshörnan har jag köpt 4 st kuddar, och resten har jag sytt själv. Dom köpta är...

I lördags var vi på dop i Attmars kyrka. Det var Millys kusin Nova som skulle döpas.         Sista bilden har jag lånat från Hennys blogg (Novas mamma, Andreas syster). Hon var så söt lilla Nova, och så duktig i kyrkan! Milly skötte sig b...